KULTURAFTON

2021-10-21

Text och foto: Mats Persson




Kvällen inleddes av Anette Söderman som hälsade välkommen.
Det märktes att deltagarna tyckte mycket om att kunna träffas på nästan det gamla vanliga sättet.
Därefter sjöng Peter Tersmeden, ackompanjerad på piano av Staffan Denroth, fyra sånger, några med anknytning till hembygden. "O sole mio", som han avslutade med har ingen sådan anknytning men den svävade ut fint i lokalen. Peter har en fin röst som gav oss en stämningsfull inledning på kvällen. Peter har verkligen anknytning till hembygden eftersom han bor i den fina prästgården.
Sedan intog Camilla Smedberg scenen och berättade livfullt och med inlevelse en hiskelig historia om när Östgöta Enskilda Bank rånades på 1850-talet. Eller snarare sprängdes - tunga järndörrar föll med ett brak och kassakistan kunde länsas på riktigt stora belopp. Innan detta hände beskrev Camilla med känsla hur mörkret föll över Linköping och hur skurkarna inväntade lykttändarens långsamma promenad längs Storgatan när han släckte gatlamporna vi 23-tiden. De inte så sluga medhjälparna kunde efter kuppen inte handskas med sin "framgång", så snart hamnade de inom lås och bom. Nej visst ja, de fick inte fängelsestraff - de fick 120 piskrapp och utstå skammen att stå med böjt huvud i kyrkan under gudstjänsten. Våra nutida banker är ju nästan kontantlösa, så skurkarna nu smyger inte hem 3 mil längs småvägarna med en tung säck på ryggen som de gjorde då.
Tack, Camilla, du fick oss verkligen med dig tillbaka till 1850-talet!

Kaffet smakade gott ihop med en smaskig äppel-lingon-kaka (tror jag det var) med vaniljsås.

Rune Sundström skulle sköta lottdragningen men kunde inte hålla sig utan började med att dra en bra busshistoria som handlade om mycket hala vägar, en hållplats mitt i en uppförsbacke, en liten krum gubbe som väntade där i vintermörkret och frågade vad det skulle kosta att åka några hållplatser. 1:10 svarade Rune. Gubben tackade och steg av. Rune hade sedan ett litet helsike att sanda så att bussen kunde starta i uppförsbacken! Nästa lika mycket dramatik i detta som i Camillas berättelse.
Olika falla ödets lotter: på en bordsända stod det tre korgar efter dragningen.

En trevlig kulturafton var slut.

Text och foto: Mats Persson 




Camilla Smedberg i berättartagen



Fikat börjar vara avklarat och lottsedlarna rullas ut.



Förväntan stiger. Rune berättar om bussen på hala avvägar. Snart dragning.



Camilla hade med sig sin nyutgivna bok om människoöden i ett hus i Åtvid. (Vi kunde köpa den.)
Tack, Anette och Camilla för en trevlig kväll!