En rundvandring
En karta

Gårdsmagasinet uppfördes av kornetten Gustaf Thure Bielke år 1809. Restaurerades 1979. Där inryms numera förre nattvakten Edvin Karlssons fina samling av jordbruks- och hushållsföremål.

Den franska parken ritades av Nicodemus Tessin d y och hans elev Göran Josua Adelcrantz. "Sturefors trädgård, sådan den formades av Tessin och Adelcrantz, är nästan ett skolexempel på hur Le Nôtres trädgårdsstil tedde sig i svensk översättning: närmast slottet den med buxbomsbroderier prydda parterren, inramad av tuktade lindalléer och täta boskéer, som öppnar sig i mittaxelns alléinramade perspektiv. Med en tväraxel fortsätter trädgården norrut, öppnar sig först med en boské och slutar med en mindre broderiparterr framför orangeriet."(Citerat ur Slott och herresäten i Sverige. Östergötland, del 2.)

Nils Adam Bielke moderniserade och förenklade under 1760-talet trädgårdsanläggningen. Bl. a ersattes broderiparterren med gräs och färgrika kantrabatter.

Den engelska parken projekterades från mitten av 1770-talet enligt Bengt Cnattingius, Svenska trädgårdskonsten. I så fall var Bielke en föregångare i vårt land. (Den engelska parken vid Drottningholm projekterades först i slutet av 1770-talet.) Först anlades kullen kring minnestemplet, labyrinten och mörka gången. Resten av parken anlades under 1780-talet.

Minnestemplet anlades av Nils Adam Bielke till minne av hans mormor Christina Piper f Törnflycht. Hovintendent Carl Johan Cronstedt gjorde ritningarna och byggnaden uppfördes 1775-76. Inventarierna utfördes i gustaviansk stil av snickaren Erik Qviller år 1779. Templet är byggt i klassisk stil. 10 joniska kolonner uppbär en rikt profilerad taklist. Inuti templet finns en minnestavla med latinsk text: Christinae Beatis Manibus Ob. Reditum. Bielkianae. Familiae Avitum. Praedium. Sturefors Instauratum. Auctum. Decoratum Hoc. Delubrum. Sacrum. Esse. Voluit. Nic. Bielke. MDCCLXXVI.

Från tempelbyggnaden har man tack vare att träden klippes varje år en storslagen utsikt mot spegeldammen och slottet, den engelska parken och gårdsbebyggelsen.

Tyska köket ligger i närheten av minnestemplet. Varför byggnaden kallas så eller när den är byggd är okänt.

Adamskullen. Minnesvård över den förste fideikommissarien Nils Adam Bielke. Stenen restes av hans änka Fredrika von Düben.

Ebbas holme. För att glädja sin fästmö Ebba Sture anlade Nils Bielke (blev fideikommissarie 1833) Ebbas holme. Runt holmen växer pyramidekar.

Kinesiska templet tillkom under 1780-talet. Möjlig upphovsman J. E. Rehn.

Orangeriet ritades av Nicodemus Tessin d y. Christina Piper fann att det blev alltför dyrt att hålla orangeriet i stånd och skänkte växterna till akademien i Lund. I akademiens botaniska trädgård hade just ett orangeri ritat av Hårleman blivit färdigt. Växterna fraktades per båt till Ystad och därefter tog grevinnans skånska bönder och trädgårdsbetjäning vid. Bland växterna fanns lagerbärs-, citron-, pomerans-, apelsin-, fikon-, mandel- och olivträd.
Den 4 juli 1751 kom fororna med växterna fram till Lund och då uppstod ett stort problem. Tullmännen visste inte vilken tull de skulle avkräva. Växter av detta slag fanns inte med i tullstadgan. Efter det att akademiens rektor hade framhållit att växterna var allmän egendom och skulle förvaras på ett publikt ställe släpptes karavanen in.

Gunillastenen. Till minne av Gunilla Bielke, som dog i TBC 2 jan 1889 endast 17 år gammal. På stenen finns en bronsplatta med en bild av Gunilla i profil.

Grottan uppfördes c:a 1788. Vid samma tid fullbordades staket och grindar på södra och västra sidan.

Terrassen mot sjön tillkom först i slutet av 1800-talet

Spegeldammen. Från början fanns det enligt B. Cnattingius planer på att göra en damm med en liten ö i. Broar skulle leda från båda sidor fram till ön. Dammen tillkom omkr. 1770. Från minnestemplet ser man bäst hur slottet speglas i dammen. Järnstaketet med fyrkantiga stolpar av kolmårdsmarmor, som står väster om dammen, var tidigare placerat mot sjön framför slottet.