| Historik |
Storskifteskarta 1774
Gårdar från vänster:
Spånggården?(numera försvunnen), Nergården, Storgården,
Stengården, Överby
Kalm 1946
Man räknar med som en möjlighet, att en kyrka skulle ha rests i
Vist redan på 1100-talet, ungefär vid den tidpunkt då Linköping
nämnes som biskopssäte. Därmed skulle den enhet, som enligt vad
andra tecken tyda på redan tidigt varit rådande, ytterligare ha
befästs. Redan på 1200-talet funnos flera byar, av vilka numera
flera upphört att finnas till. Fortfarande finnas ett par
karakteristiska byar kvar, nämligen Risnäs och Vreta. Den förra,
som ligger i närheten av kyrkan, är den dokumentariskt tidigast
betygade byn i socknen. Den nämndes år 1286, då en bonde Olof i
Risnäs med sin hustrus medgivande skulle ha testamenterat en
hemmansdel i Risnäs och del i nedre byns skog till Husby kyrka.
Bebyggelsen finns ej kvar mer, utom i de nämnda byarna. Av de gamla
byarna Tomta och Tegneby finnas blott namnen kvar, då den dithörande
jorden lagts under resp. Bjärka-Säby och Sturefors fideikommiss
och byggnaderna bortrivits.
Risnäs
bro (Hämtat
från kopia av en avskrift erhållen av Ingmar Carlsson)
Vad särskilt Risnäs och
närliggande lägenheter angår, saknade man naturligtvis en för
åkdon och dragare avsedd överfart över ån. Behovet härav
framfördes vid Andersmässostämman 1775. Då androg Inspektor
Brandt helt enkelt, "at han af Hans Excellens fådt i
befallning bygga en bro öfver Strömmen från Risnäs, genom bägge
holmarne åt Kyrkjan, som kunde blifva Risnäs by och flere af
Skogbygden till en ganska stor beqwämlighet i deras nödiga
körslor; begärandes at de af Församlingen som deltaga förut i,
Spängren åt Risnäs, wille ingå i denna byggnad, då detta
broarbete nu i winter med nödiga materialier kunde påtänkas och
Spängren sålunda nedrifvas". Häremot protesterade pastor och
"erinrade at prästegården blefvo, genom denna nya wägen
lidande, då en stor del af åkermålet skulle tagas till wägen".
Men Inspektoren lugnade pastorn med löfte, "at utan
Prästegårdens och Pastors kostnad med Hans Excellensens folck,
låta ditslå den del af åkermålet som till denna wägen kunde
blifva utsynt och tillika, från denna wäg låta afföra all den
der befinteliga matjord på förra wägen, som går neder åt åen,
och den sedan kunde af Pastor såsom åker nyttjas, och Pastor med
Prästegården aldrig skulle beswäras med något deltagande i denna
projekterade bros byggnad eller wid magthållande". Då begaf
Pastor sig dertill, dock (han var tydligen tveksam i det längsta)
"så wida Herrskaperne på Säby , som för Husby gård äga
del i gjärdet och Herrskapet på Stafsäter med Hans Hög Grefliga
Exoellence finna denna nya wägen nödig och angelägen".
Pastor skulle inhämta underrättelse härom och meddela densamma
till Hans Excellence. "Detta målet stadnade således till
Höga Herrskapernas afslutande".
Som bekant torde vara kom
bron till stånd. År 1840 begärde Risnäs byamän "något
deltagande vid underhåll och ombyggnad af den till deras By öfver
Stångån ledande långa och kostsamma Bro, helst densamma af flere
begagnades, både åkande och gående än endast af Byns
Innevånare; - och lemnades vid sockenstämmotillfället det
begifvande af de hemmansåboer , som kunde hafva sin väg öfver
samma bro, att de med ett hvar sitt dagsverke ville biträda vid
fråga om en betydligare reparation eller ombyggnad af nämnda
Bro".
Ännu mera om Risnäs tidiga
historia
|
