Besöker man den vackra parken vid Sturefors slott kan man inte undgå att konfronteras med ett stilfullt, av grekiska kolonner uppburet tempel, runt till formen och med kupoltak. Det ligger helt dominerande på parkens högsta punkt och från dess terrass har man en betagande utsikt. Allt ligger utbrett för betraktarens fötter. De mäktiga alléerna inramar det imponerande herresätet med den karakteristiska klocklanterninen och den långa dammen, och barockträdgården utgör en värdig förgrund till den historiska byggnaden. Bakom alltsammans breder landskapet ut sig med Erlångens vattenspegel som en effektfull bakgrund.
Templet, vars arkitekt var intendenten Cronstedt, är ett minnestempel. Det uppfördes för att hedra minnet av Christina Törnflycht, den kvinna som skapat Sturefors fideikommiss sådant det står i dag. Hennes bild finnes där inne i en medaljong och profilen låter oss ana den självsäkra och kraftfulla kvinna, vilken under första hälften av 1700-talet skapade en rad godskomplex åt sina barn. Tack vare fideikomissinstutionen har hennes verk nästan helt bevarats, ända till våra dagar.
Christina Törnflycht föddes år 1674 i en syskonskara, som så småningom kom att bestå av sex barn. Fadern Olof Hansson Thörne var framgångsrik affärsman, som med tiden både adlades och blev kommerseråd och som i sin affärsverksamhet skapade en för den tiden enorm förmögenhet. Han sägs vid sin bortgång, förutom fastigheter i Stockholm samt gods på landsbygden, ha haft ej mindre än 73 fartyg på havet.

Modern Ingrid Karlsdotter Ekenbom hade förut varit gift med Carl Piper d ä som även han varit gift två gånger. Utan något blodsband kom Christina Törnflychts äktenskap att bli aningen pikant när hon 1690 bortgiftes med Carl Piper d y, Karl XII:s råd och allt i allo. Dels var han hennes styvbror, dels var han hennes mors styvson och slutligen var hennes svärfar hennes mors förre man.
Till följd av Karl XII:s fälttåg kom makarna att leva åtskilda då greve Piper, chef för fältkansliet, hade att följa hären och efter kapitulationen vid Poltava delade han härens öde och fick gå i rysk fångenskap ur vilken han aldrig återvände.
Christina Törnflycht hade att ensam förvalta och förkovra den stora förmögenhet, som makarna genom att placera den i fastigheter och mark, försökte rädda undan de osäkra tiderna. Hon hade därjämte att fostra sina minderåriga barn, allt utan en makes stöd. Som så många andra av tidens krigarhustrur tvekade hon ej om sin plikt utan gick till verket med kraft och energi. Med klar blick och ekonomiskt sinne byggde, styrde och ställde hon med resultat att hon vid sin bortgång år 1752 - hon hade då varit änka i 34 år - samlat en av landets stora förmögenheter, omfattande bl a godsen Engsö. Krageholm, Högestad, Sturefors, Sörby och Hesslebyholm. Dessutom ägde hon Piperska Muren, Piperska palatset på Munkbron i Stockholm samt fastigheter och en betydande penningförmögenhet. Efter sin död på Krageholms slott fördes Christina Törnflycht till familjegraven på Engsö, där även hennes man, sedan han år 1716 avlidit i den ryska fångenskapen, gravsatts. Han blev kuriöst nog efter sin död insaltad och transporterades sådan till Sverige.
Sturefors fideikommiss, vilket tillföll dottersonen Nils Adam Bielke som förste fideikommissarie, innehas i dag av den siste fideikommissarien Nils Bielke, vilken pietetsfullt vårdar kulturarvet.
Tyvärr kommer de stora kulturskatter, vilka just genom fideikommissinstitutionen kunnat bevaras på våra slott och som tack vare kontinuiteten ger en samlad bild av det yppersta som skapats inom de flesta konstområden, troligen att skingras i framtiden.

Man kan utan överdrift säga att upphävandet av fideikommisslagen utgör en dödsdom över de utomordentligt förnämliga samlingar våra fideikommissegendomar hyser. Visserligen försåg regeringen upphävandet med en brasklapp, men med tanke på att åtgärden vidtogs av ideologiska skäl, måste man se med pessimism på framtiden.

Nils Adam Bielke uppförde till minnet av sin mormor det vackra templet i slottsparken och i över 200 år har Christina Törnflycht från medaljongen där blickat ut över Sturefors ägor.

	Den stilrena tempelbyggnaden
Orangeribyggnaden, vilken Christina Törnflycht fann för kostsam varför hon skänkte samtliga växter till Lunds universitet	Från minnestemplet gör Sturefors ett magnifikt intryck.

Text: ALLAN GOLDMARCK
Teckningar: JAN METHANDER