|
Snörom |
|||
| Torpet Snörom. Enligt legenden, och det finns ett vist stöd för detta, så skulle torpet i forna tider ha hetat "Snurrom". Det här skulle i så fall ha med den allmänna vägens sträckning att göra. Den nuvarande relativt raka vägen från Svartsäter fram till Stavsäter är en 16- 1700-talsskapelse. Den har inget samband med den medeltida vägförbindelsen att göra, vilket bl.a. återspeglas i vägkonstruktionen. Det kan därför ha varit så, att den medeltida vägen, nedanför det nuvarande torpet har haft en skarp kurva, för att sedan fortsätta väster ut över beteshagarna. Nere vid vägen kan än i dag spåras en stensättning som kan vara grundrester efter en tidigare stuga. Stugan vid den skarpa kröken där man fick snurra om, därav namnet "Snurrom". Det är känt från flera platser i landet att hus eller torp fått sitt namn på liknande sätt. Att sedan namnet har fått en dialektal förändring är också mycket vanligt. Den nuvarande stugan är en 1700-tals stuga, det vittnar bl.a. den öppna spisen samt en del snickerier om. Torpet finns inte med på 1720 års karta, så förmodligen är stugan byggd under Hedvig Spens period efter 1720. Den sista torparen på Snörom hette August Karlsson, han stupade på sin post på ett gärde vid Stavsäter. Efter August död fungerade Snörom som pensionärsbostad för torparänkan Anna Magnusson från Lövudden. Efter henne kom skolstäderskan vid Svartsäter Eva Kindstrand. Från 1960 har Snörom varit uthyrt som sommarbostad. |
1989  1989  20001106 |
||
