Stensätter på Styvinge ägor 

Efter Brita Petersson 

(Aln, måttenhet i Sverige till 1863. 1 aln = 2 fot = 0,5938 meter.) (1 fot = 0,2969 meter) 

Första gången Stensätter omtalas i kyrkoboken är 1770, då i samband med ett barns födelse. I syneprotokoll för Styvinge nämns Stensätter första gången 1781 och torpet gör då två dagsverken i veckan, men får som understöd en tunna råg årligen. 

Enligt 1820 - 1824 års syneprotokoll finns vid Stensätter: 

Stugubyggnad 9 alnar (5,34 m) lång och 8 varv hög. 

En bod 8 varv hög. 

Fähus och foderlada under samma tak av halm. 

Loge med tvenne golv och tröskbotten. 

Gärdesgårdarna bestod av 200 hot odugliga och 100 hot halvgoda. 

I syneprotokoll 1830 - 1834 

Stugubyggnaden har troligen blivit tillbyggd, den är nu 14 alnar (8,31 m) lång, 8 alnar (4,75 m) bred och 8 varv hög. Byggnaden innehöll förstuga, liten kammare och stuga, "allt i fullkomligt skick". 

I syneprotokoll från 1876 var stugubyggnaden omsorgsfullt ombyggd, storleken på huset var ungefär oförändrad. Måtten var 28 fot (8,61 m) lång, 16 fot (4,75 m) bred och 9 ½ fot (2,82 m)hög. 

Bod med tillskiftat skull 25 ½ fot (7,57 m) lång, 12 ½ fot (3,71 m) bred och 8 ½ fot (2,52 m) hög. Taket var täckt med spån. 

Logen och fähuset med foderlada hade vid 1872 års syn varit i behov av stora reparationer. Några reparationer hade ej utförts varför husen hade förfallit ytterligare och var nu så bristfälliga att de måste byggas om. Virket i de gamla husen kunde användas delvis. 

Stensätter revs 1942.

Anna Landquist utanför Stensätter 1941.	Platsen för Stensätter  000226

Anteckningar om boende i Stensätter: