Natan Lindqvists skrev i sin bok Bjärka-Säby ortnamn (1926) om Åttingen: 

Åttingen skall enligt traditionen i forna tider ha varit ett åttondels hemman i Skog, hvilket låg på den gamla Norrgårdens ägor, innan denna flyttades ut ur byn. Hemmanet kom senare som utjord under Bjärka-Säby, men skiftades åter till Skogs by och lades till Skattegården. Den gamla, för längesedan rifna stugan torde ha legat nära platsen för Skattegårdens nuvarande ladugård. Ställets karaktär tyder snarast på den hemmanstyp, hvars innehafvare enligt Thulin, Om mantalet, s.26, benämndes ottings bönder, och hvilka tyckas ha varit likvärdiga med torpare. 

Det var på 1500-talet, som man enligt Thulin började »jemväl urskilja fjerdings och någon gång äfven ottingsbönder». Ordet åttings ursprungliga betydelse är ännu icke fullt klarlagd. I Rosman, Bjärka-Säby och dess ägare I: 67 ff., framlägger författaren jämte en egen hypotes de viktigaste hittills publicerade meningarna i frågan. 

Torpet uppfördes som soldattorp för Skattegårdens och Norrgårdens grenadjärer. Som sådant tjänstgjorde det från början av 1830-talet till 1872, då torpet Paradis övertog denna funktion. 

Första gången Åttingen omnämnes i kyrkoboken var 1683. Torpet var då belägen på Vässentorps ägor. På1800-talet låg torpet på Skogs Norrgårds ägor. 

Under åren 1700-1745 omnämnes inte Åttingen i kyrkoboken. Det hör då till de torp på Skogs ägor som under denna tid och långt senare går under benämningen "Vid Skog" eller på "Skogs ägor". 

Åttingen var först ett torp, men en tid under 1800-talet betecknades det som backstuga.

Erik Carlsson:

Åttingen, Skogs Skattegård, ovanför ladugården ligger en åkerlycka och har funnits grunder efter bebyggelse.
Finns ännu en lycka lite längre bortanför. Gränsar mot Norrgårds skog. En åkerlycka till Skattegården och en till Skogs Norrgård. Det finns tydliga tecken efter bebyggelse.
Vid Kranstorp, Adolfsberg mot Vässentorpsgränsen finns många lämningar efter bebyggelse. Jag har funnit minst 5 ställen där det finns stenfotar o.d. på kullarna där intill den s.k. Vässentorpsvägen. Likaså flera stensatta gropar efter jordkällare. Det kan ha funnits en hel liten by där.