Ur Natan Lindqvist, Bjärka-Säby ortnamn (1926):
Skrinhult
Torp på Vists prästgård.
Skrinhulltt, Lasse Beltares längd öfver Vist 1554, i Kammararkivet,
Skrinnhultt, engh. Jb 1555, Skrinhult Mtl 1810, Ek 1878.
Förra leden är det i sv. dial. vanliga adj. skrin, i äldre Bjärka-Säbyurkunder ofta skrifvet
skrijn, så t. ex. i Fakb 1699 (»skrijn hårdwall medh hwen iblandh»), en sidoform till sv. dial. skinn, mager, torr, ofruktbar, ä. nsv. skrin,
skrinn, mager, ofruktbar, kraftlös.
Enligt uppgift är jorden på torpet mager och dålig, och dessutom saknas betesmarker.
Torpet skall enligt sägnen en gång i tiden ha skänkts af Bjelkeska familjen som faddergåfva till en prästdotter.
Senare leden är subst. hult, löfskog.
Ur Sveriges bebyggelse: (uppgifter avser år 1945)
Tegneby 51, Skrinhult
Areal: totalt 5 ha, därav 3,5 åker, 1,5 kultiverad betesmark. Taxeringsvärde: jordbruksvärde 12 000.
Jordart: Mullrik styv lera på lerbotten.
Manbyggning uppförd av trä. Ombyggd och moderniserad 1938. 1 våning och mansardvåning. 1 lägenhet, 2 rum, 1 kök, hall. Bekvämligheter: centralvärme, el. ljus, vatten och avlopp.
Ekonomibyggnader: Ladugård och magasin av trä, uppförda 1937.
1 häst, 3 kor, 1 ungdjur.
Gården ligger 1 km från järnvägsstation.
Under senare delen av 1600-talet förekommer namnet Skrinhult ofta i Vist sockens födelse- och dödbok. Några sammanhängande boendelängder från denna tid är omöjligt att få fram eftersom dödboken från 1600-talet saknar åldersuppgifter om de döda. Man vet inte om det är far eller son som dött. Genom de fragmentariska uppgifter som ändock finns i vår tidiga kyrkobok kan vi se att Skrinhult var bebott vid 1600-talets mitt och som framgår av den tidigare nämnda Lasse Beltares längd långt tidigare.
Ännu i mitten på 1900-talet fanns en arrendator och jorden brukades på traditionellt sätt. På senare delen av detta århundrade skedde här liksom i övriga delar av landet en förändring. Skrinhult finns i dag (2004) inte kvar i kyrkans ägo. Huset är bebott och ombyggt, åkrarna brukas, men den boende får sitt levebröd genom ett helt annat yrke och behöver ej hysa några bekymmer för att de tämligen magra åkrarna inte skall ge den skörd som fordras till hans bärgning.
|
