Tolemålen

Arrendegården Tolemålen (en tid kallad Stora Tolemålen), var förr torp under Kringstorp, sedermera arrendegård direkt under Bjärka-Säby.

Tolemålen är beläget söder om sjön Tolen c:a 7 km sydöst Bjärka-Säby utefter vägen Kringstorp - Skår.

Torpets areal:

Före 1860 är inget bestämt känt om åkerarealen vid Tolemålen. Det sades blott att den var mycket ringa. Genom 1860 års karta får vi dock veta att just då var totala arealen åker m.m. följande:

	tdl	kpl
Tomt	-	15.1
Åker	1	31.0
Åkerbackar	4	24.5
Hårdvallsäng	15	16,4
Impediment och stenar	-	24.0
S:a	23	15.8

Framdeles utökades dock arealen. 1878 nedlades torpet Lilla Tolemålen och dess jord tillfördes Stora Tolemålen. Likaså erhölls ungefär samtidigt jorden från det i närheten nedlagda torpet Löfhagen. Även genom sänkningar av sjön Lilla Mörken erhölls ytterligare areal varom sägs att ”Tolemålen vunnit 7 á 8 td1 sjöbotten vars starrfoder på fodersläpor, s.k. slipar, åtminstone tills vidare med spel släpas upp på stranden”. Det var alltså icke utan möda som den slåttern bärgades.

Arealen år 1904:

	har	ar
Åker och tomt		75
Äng		71
Avröjningsjord	2	0,5
Impediment	-	38,5
S:a	14	85

Dagsverksskyldigheter, arrenden och avgifter:
År 1732 skulle Tolemålen vid ”Sätesgården” utföra 1 dagsverke i veckan eller 52 under året.

Åren 1843-62 var skyldigheten att årligen utföra 78 mansdagsverken, sannolikt hälften sommar- och hälften vinterdagsverken.

Åren 1862-65 var skyldigheten 65 mansdagsverken årligen. Åren 1865-66 26 vinter- och 43 mansdagsverken jämte 56 hjondagsverken.

Åren 1867-68 var fordran 35 vinterdagsverken á 50 öre och 53 sommardito á 75 öre samt därjämte 56 hjälpdagsverken á 25 öre. Dessutom tillkom under dessa två år följande skyldigheter att uppfylla:

gräva 50 fmr diken värderat till 1 Rdr,
hägna 50 fmr gärdesgård = 1 Rdr,
bryta 100 st ”löf” = 0,5 Rdr,
hugga 2 fmr ved = 12 Rdr,
2 sågstockar = 2 Rdr,
bryta 5 mkr lin = 0,50 Rdr,
spinna 1½ skålpund (?) tågor = 0,75 Rdr

Summa 121,45 Rdr.

År 1918 utgör arrendet 5.300 kg mjölk.

Djurbesättningen var:
1917 (juli): 6 hästar (nämligen: en gammal, en 8-åring, en 3-åring, två st 1-åriga och en ”diunge”.) , 1 tjur, 8 kor, 3 kvigor, 3 kalvar, 1 sugga, 2 ungsvin, 6 smågrisar, 9 höns och 2 tuppar.

Inga får höllos 1917 ehuru det annars varit vanligt att hålla 7 á 8 får.

1945: 2 hästar, 7 kor, 4 ungdjur och 2 svin. Förmodligen fanns även en del höns.

Byggnader:
Bostadshuset som finns idag (1986) uppfördes 1872. Ladugården av trä med cementinredning uppfördes 1916, men är sedan flera år raserad. Ytterligare fanns bl.a. en byggnad innehållande visthusbod och drängkammare, som emellertid på 1920-talet flyttades till Bjärka-Säby fornhem. Istället härför uppfördes på platsen en ny byggnad för samma ändamål.

Flera fornfynd har hittats vid Tolemålen, såsom 1 stenyxa, 2 spjutspetsar av flinta, 1 flintborr, flera åskviggar.

Boende vid Tolemålen:

1627 - 1628
I mantalslängd för dessa år återfinnes en Werle vid Tolemålen. Trots att han nämnes under rubriken ”utfattige och siuka”, saknade han ändå inte helt egendom eftersom han anges vara ägare till 1 fåle, 3 kor och 1 kviga.

1638
1638 finns en Pehr vid Tolemålen.

1640 - 1708 ?
Tolemålen var troligen öde under åren 1640 - 95. Kanske var torpet raserat, eftersom det under dessa år ej omnämnes i mantalslängder eller i Vist kyrkoböcker?

1709 ? - 1723
År 1700 inkom en Nils Ericsson från Vårdnäs s:n till Vist och Kringstorps ägor. Han fanns vid Tolemålen 1709, där han dog 1723 i en ålder av 70 år.

1724 - 1729
Truls Jonsson gift med Elisabet Johansdotter. Truls hade innan han kom till Tolemålen, varit bosatt vid Mumsmålen.
I sockenstämmoprotokoll 1725 för Vist läses följande: ”På förfrågan om ens och annans förhållande i församlingen angavs Truls i Tolemålen och hans hustru jämte Olof i Korsbäcken med sin hustru att de ganska sällan Guds Hus besöka och måste i sockenstuggan allvarligen tillhållas om större nit uti gudstjänst.”
Truls dog vid Tolemålen 1729, 52 år gammal.

1731 - 1732

Abraham Nilsson gift med Annika Trulsdotter. Annika var dotter till föregående brukaren Truls Jonsson.

1733 - ?
Måns Andersson gift med Helena Eriksdotter. Måns hade tidigare varit bonde i Kringstorp.
Han dog 1776 i Tolemålen, 84 år gammal. Helena dog 1768 i Tolemålen. 73 år.

1740
Omnämnes en Nils med Hustru.

1745 - 1747
Torpet är öde (kanske längre än till 1747).

1751 - 1760
Jöns Gustafsson, född 1716. Gift 1751 med Stina Månsdotter. Stina var dotter till tidigare brukaren Måns Andersson och dennes hustru Helena Eriksdotter.

1761 - 1779
Lars Jönsson, född 1730 i Kringstorp. Gift 1763 med Märta Månsdotter vars föräldrar voro tidigare brukaren Måns Andersson och dennes hustru Helena Eriksdotter. Lars är död i Tolemålen 1779.

1780 - 1792
Lars Persson, född 1758 i Björsätter s:n. Gift med Kristina Larsdotter, född 1759 i Åtvid s:n. Lars dog 1804 i lungsot. Han bodde då som ”inhyses” i Tolemålen.

1792 - 1800
Salomon Larsson, född 1765 i Hägerstad s:n. Han var son till föregående brukaren Lars Persson. Salomon var gift med Catharina Persdotter, född i Vist och dotter till Petter Jönsson i Kringstorp. Familjen avflyttade till Kringstorp där Salomon blev bonde.

1800 - 1811
Petter Olofsson, född 1763 i Åtvid s:n. Gift med Maja Lena Jonsdotter, född 1766 i Askeby s:n. Petter var tidigare bonde i Kringstorp. Familjen flyttade till Skälstorp.

1811 - 1822

Torparen	Sven Markman	* 1759 + 1835
Hustrun	Stina Jonsdotter	* 1764 + 1843
Sonen	Petrus	* 1783
”	Jonas	* 1785
”	Anders	* 1787
”	Jonas	* 1790
”	Sven	* 1792
”	Sven	* 1797
Dottern	Maria Christina	* 1799
Sonen	Salomon	* 1802
Dottern	Maria Christina	* 1805

Utöver ovan uppräknade barn skulle de haft ytterligare en son som dock ej kan återfinnas i Vist födelsebok. Samtliga deras barn voro födda i soldattorpet Brinken under Markustorp.

Ur Vist kyrkobok 1831, hämtas följande om Sven Markman:

”Död 26 jan. 1835, begr. 1 febr.
Före detta Corporal vid Östg. Livgrenadjär regemente.
Född i Kringstorp 1759 18/2.
Föräldrar Bonden ibid Petter Jönsson och hustru Maria Jonsdotter.
1780 kusk hos presidentskan friherrinnan Cederhjelm på Säby. 1782 soldat för Markustorp Rusthåll. Gift samma år med Stina Jonsdotter. Bevistade finska kriget och erhöll i 1788 års sjöslag vid Svensksund tapperhetstecknet ett silverankare att bäras på bröstet. Deltagit i flera bataljer på slagfältet, och hedrad med tapperhetsmedaljer och corporalsvärdighet. Varit blesserad och i kriget förlorat ena ögat. Begärde och fick avsked med årlig pension 1811. Blev torpare i Tomålen men lemnade torpet åt ena sonen 1822. Haft i sitt äktenskap 10 barn, 7 söner och 3 döttrar, varaf endast 2 söner och 1 dotter leva.
Ålder 78 år 11 mån. 8 dagar, gift.”

Hustrun Stina Jonsdotter var född i Ringetorp, Vist s:n. Hon dog 1843. Stina var under ett 10-tal år mot slutet av sin levnad blind. Båda makarna bodde kvar i Tolemålen till sin död.

1822 - 1863

Torparen	Sven Svensson Markman	* 1797 + 1863
Hustrun	Beata Charlotta Olofsdotter	* 1801 + 1892
Dottern	Lena Sofia	* 1825
Sonen	Johan Fredrik	* 1827
Dottern	Stina Caisa	* 1829
”	Johanna	* 1831
Sonen	Anders Petter	* 1834
”	Karl Gustaf	* 1837

Sven Svensson Markman var son till föregående brukaren Sven Markman och dennes hustru Stina Jonsdotter. Han var född i soldattorpet Brinken under Markustorp, Vist s:n. Hans hustru Beata var född i Grebo s:n.

I Bjärka-Säby gårdsarkiv berättas att Sven Svensson Markman hade ett uttryck: ”Ja vill ingen hjälp göre och ja vill ingen hjälp ha”. Han förolyckades när han arbetade ensam i skogen och ett träd han fällde föll över honom. Hans rop på hjälp uppmärksammades ej. Hans son återfann honom död. Enligt kyrkoboken dog han i april månad 1863.

Hustrun Beata Charlotta bodde kvar i Tolemåen ”till hus” och dog först 1892 i den höga åldern av 91 år.

1863 - 1900

Torparen	Karl Gustaf Markman	* 1837 + 1900
Hustrun	Sara Charlotta Salomonsdotter	* 1846
Dottern	Anna Sofia	* 1866 + 1893
”	Maria Charlotta	* 1868
”	Johanna Charlotta	* 1871
”	Emilia Lovisa	* 1873
”	Augusta Helena	* 1875 + 1897
Sonen	Karl Johan	* 1877 + 1900
”	Salomon	* 1879
”	August Herman	* 1882 + 1974
Dottern	Maria Vilhelmina	* 1885
”	Gerda Kristina	* 1888 + 1901

Karl Gustaf var son till föregående brukaren Sven Svensson Markman och dennes hustru Beata Charlotta Olofsdotter. Hustrun Sara Charlotta Salomonsdotter var född i Tjärstad s:n. Karl Gustaf och hans familj blev hårt drabbad av olycka och sjukdomar. Dottern Anna Sofia dog 1893 i lungsot, 27 år gammal. Augusta Helena dog 1897 i lungsot, 22 år. Gerda Kristina 1901, likaså i lungsot, 13 år gammal. Karl Gustaf själv dog 1900, också i lungsot, 63 år gammal. Samma år blev sonen Karl Johan vådaskjuten till döds, 23 år. 1907 blev sonen Karl Herman intagen på hospitalet i Vadstena. Han var då 25 år gammal och levde där i 67 år till sin död 1974.

Om denna familj yttrade Dir. Ivar Insulander vid Bjärka-Säby, att de var ”alldeles ovanligt snällt och arbetsamt folk”.

1900 - 1911

Efter Karl Gustafs död och fram till 1911 brukade hans hustru Sara Charlotta torpet tillsammans med då hemmavarande barn.

1911 - 1919

Arrendatorn Salomon Markman född 1879

Salomon var son till tidigare brukaren Karl Gustaf Markman och dennes hustru Sara Charlotta Salomonsdotter. Salomon dog ogift 1919, även han i lungsot.

1920 - 1961

Arrendatorn	Sigfrid Nilsson	* 1880 + 1961
Hustrun	Maria född Markman	* 1885 + 1961
Sonen	Erik	* 1918
Dottern	Elsa	* 1920

Sigfrid och Maria gifte sig 1916. Sigfrid var född i Eketorp, Vist s:n, och son till Nils Gustaf Nilsson och dennes hustru Emma Sophia Niklasdotter. Maria var född i Tolemålen och dotter till näst föregående brukaren Karl Gustaf Markman. Sigfrid hade, innan han blev gift, emigrerat till Amerika och vistats där i 15 år som farmare. Därefter, innan han övertog arrendet av Tolemålen, brukade han Tranebo i Kättilstad s:n. Han var en av de första i socknen som skaffade bil. Han var en driftig lantbrukare, som bl. a. for till torget i Linköping med produkter. Han var en gladlynt person.

1947 slutade Sigfrid och Maria med lantbruket men bodde kvar i Tolemålen till strax före sin död. Båda dog i januari 1961 och begravdes på samma dag på Vist kyrkogård.

Därmed ändades en 150-årig obruten brukareföljd vid Tolemålen av släkten Markman. Tolemålen blev härefter uthyrt till sommarbostad för Linköpingsbor. På åkerjorden planterades skog.