TÖRNEVALLA

I dag fyller Victor Carlsson från Törnevalla hundra år. När jag träffade honom inför födelsedagen berättade han entusiastiskt om sitt liv och sina minnen.

Karl Axel Victor Carlsson föddes den 13 december 1903 i Bäck, utanför Sturefors, där han växte upp med sina sex syskon, De bodde på en ganska stor gård, med fyra-fem kor, två hästar, oxar, höns och grisar. Vid fem års ålder dog hans käre far, modern dog tio år senare. Systern Elma hjälpte då till hemma, medan Victor fick bo och växa upp hos en av sina farbröder.

- Jag minns en gång när jag och min farbror var ute och gick på isen. Men efter en stund blev jag trött och farbror tog en grankvist som han gjorde en pulka av och drog mig på.

Tog ledigt

Skolan var inget favoritställe för Victor. I småskolan gick man varje dag, medan man bara gick varannan dag i storskolan (motsvarande mellanstadiet i dag). De hade matsäck med sig varje dag och fick mycket läxor - läxor som Victor inte var intresserad av. Istället "tog han ledigt" ibland och gick genom hagar och skogar. I skogen fanns nämligen en stor myrstack, där Victor satt och räknade myror och förundrades över den enorma kraften i deras små kroppar. Han berättar mer från barndomen:

- Jag och en vän gick mellan Sturefors och Hovetorp. Vi gick där och åt smultron så vi blev mätta. Efter ett tag hittade vi en ungefär 40 cm lång rörstump som vi tog med oss hem. Vi monterade den på en lavett med två hjul, så att det blev en kanon! Vi hade ju sett kanonerna vid Sturefors Slott. Så jag tog lite krut och eld, och sköt mellan tre ladugårdar - och vilket eko!

Uppfinnartalang

Victor skrattar åt minnet och ser lycklig ut. "Kanonen" fick han sedan skjuta salut med på fester och bröllop. Han har uppfunnit mycket i sina dar. Bland annat gjorde han snabbtelefoner mellan gårdarna och enkla radioapparater. Ljus gav han även till gården - med hjälp av batteri och en turbin som drev en bilgenerator. 1915 började han framkalla sina egna foton.

När det var dags för lumpen, låg han som rekryt på I4 i Linköping. Vid tjugo års ålder tyckte han att det var dags att finna något annat jobb än det han hade på gården där hemma. Han började som skogsarbetare, där han fick en krona per meter ved. Som högst blev det fyra meter varje dag ...

1924 träffade han sin blivande fru, Alice. Fem år senare gifte de sig i Grebo prästgård, och fick så småningom sju barn. I samband med giftermålet såg de en annons i en tidning där man sökte en vaktmästare till Törnevalla missionshus. Båda var starkt troende och med i missionskyrkan sen barnsben, så varför inte? De ringde och fick klart för sig att deras nya hem skulle bli i Törnevalla missionshus. Victor hade ännu kvar jobbet som skogsarbetare i Sturefors och cyklade de två och en halv milen varje måndag på trasiga däck som hölls ihop med hjälp av skosnören. I veckorna bodde han hos systern och hennes man.

Hemlighet i vedbon

1931 började han på ett tröskverk, där han fick högst fyra kronor per dag. Inkomsten var dessvärre inte så stor, ett år hade de inte råd med julklappar åt barnen, och Alice var så ledsen. Men Victor hade en hemlighet. Varje kväll satt han ute i vedbon. När julafton kom, tog pappa Victor fram två paket, som innehöll två docksängar. Fadern blev självklart barnens idol! 1950 fortsatte han att hugga ek, men i Törnevalla, och kunde nu bo hemma hos sin älskade familj även i veckorna. Victor lagade även skor, fotbollar och andra skinnsaker samt hjälpte många i omgivningen, precis som hans hustru gjorde. De blev paret som verkligen älskade varandra - och som alla älskade! Han har även byggt ladugårdar bland annat - ja, säg nåt som Victor inte gjort! 1984 blev Linghemskyrkan klar, som han även hjälpte till att bygga. Rollen som vaktmästare avsade han sig efter 55 trogna år.

Tomt efter Alice

Hans älskade Alice dog i april i år och på begravningen fanns många sörjande. Nu blev det väldigt ensamt för Victor, trots att sonen Lennart bor kvar hemma. Barnen ordnade så att han kom in på Åleryds dagcenter två dagar i veckan. Här kommer förstås Victor också att firas och dottern Doris påminner honom om en flaggstång man har på bordet. - Ja, just det, ja. Det har inte blivit riktigt färdig än... Det kom något i vägen, skrattar Victor glatt. På dagcentret umgås man och hittar på olika saker att göra. Där finns tolv pensionärer, och tre tjejer som tar hand om dem. Även Victors barn är väldigt nöjda med verksamheten. Efter födelsedagen åker han med dottern Siw upp till hennes hem i Gävle, där han sedan ska fira jul.

Tillägg av hemsidesredaktören:

 
Victor Carlsson avled den 2 april 2010 106 år gammal.