Östgötamålet har tvenne alldeles egna språkljud. Det ena ett
självljud, liggande emellan å och ö. Det andra ett medljud som
frambringas på så sätt att tungan böjes uppåt mot gommen och
nerslås därefter mot nedre käften. Då skriftspråket alldeles
saknar uttryck för dessa ljud måste man för att kunna teckna dem
antingen bilda sig nya språktecken eller också på ett nytt sätt
förena dem som redan finns. Man använder även två uttal för
bokstaven l och r. Det tjocka l-et och det skånska r-et markerar jag
med ett streck inunder (l respektivr r) och sätter en
kråka över o (ô) för att markera ljudet mellan å och ö.
A |
|
Arstuve |
Ett rum som på landet begagnas vid gästabud. nuv. finrum |
Avli |
Fruktsam |
|
|
B |
|
Bjäffs |
En tämligen stor mängd. "En hel bjäffs mä fisk" |
Bjäresmör |
En gul fradga som någon gång förekommer på trädstammar
eller på marken men som snart försvinner |
Bladdre |
Prata strunt |
Brôte |
Oordnad samling skräp, även utslitna redskap. Ett ord som anv.
vid linberedning "Brôte lin" äv."Bråke lin"
med redskapet Linbråke |
Buse |
En avbalkning i svinkätten med en bräda kallad busbrää.
Även halmen i dito, svinbuse. Hundkojan kallades hunnbuse. "je
sona skulera å lite buse" |
Bus på |
En person som var tilltagsen, oförvägen käck |
"Bussa hunn på luffaren" |
Hetsa hunden efter någon. |
Bya |
Folket i grannbyn. "Ha bya lagt å te stan än"? |
Byssje |
Söndersmulad halm, äv bynke, boss |
Bälg |
Övre delen av bröstet vid halsgropen. "Du går för
yppen i bälgen" |
Bälj |
En i smedjan upphängd som försåg fyren med nödig luft och
drogs vanligen av en halvstor pojke, smehalva |
Böljne |
Säga om trä som sväller av fuktighet. Motsats till gistne
som sägs om ett kar som torkat så att det uppstått springor |
Bôrkôtte |
Fäste för borret i borrsvängen |
|
|
D |
|
Den fule |
Satan. "Den fule kan ta dej-" |
Don |
Smidesverktyg till att förstora ett hål |
Dra olun |
Befara, frukta något bakslugt |
Drave |
Röra ihop vetekli och vatten till en tjock smet. Hönsfoder |
Drög |
Medfordon, ca. 20 cm högt. Anv. att frakta tyngre saker.
Stendrög. Skällsord om en storvuxen och lite lat flicka |
Dröglapp |
Det lösa skinnet framför bogen på en ko |
Drôppje |
Idissla. "Koa ha tappet drôppjen" |
Dått |
Oskarpt, suddigt |
"Dä jör en don" |
Det gör detsamma. "Don ätter person" |
Dôppe i gryta |
Doppa bröd i skinkspad. Julsed |
Dôppri |
Prickig |
|
|
|
|
E |
|
Ene sä på |
Envist bemöda sig |
Ett för allt |
För hela tiden. För allt ihopa. "Ge mä e tia för
allt" |
|
|
F |
|
Falle ifrå |
Skiljas hädan, dö |
Fjärbräe |
Vindskiva på ett hus |
Flie, även Fittlucke |
Liten braxen |
Floe, Floge |
Gången i ladugården emellan väggen och dyngrännan |
For för |
"Dä for för mej", tycktes, kom att tänka på |
Frö |
Befruktat. "Ägga va inte frö, du hade ingen tuppe" |
Förrveten |
Nyfiken |
|
|
G |
|
Glispe, Glipe |
Reva. "Du ha fått e glispe på byxera" |
Grav |
Större utloppsdike |
Gåll |
Ofruktsam, "Kona ä gåll dä ä inge å göre ve" |
Gäll |
Skuld, skrikig röst (jälljudd), pastorat |
Gälla |
Kastrerad. "Gälle smågrise" |
Gällstång |
Stång som invändigt förenar båda takfotarna i en
ryggåsstuga |
|
|
H |
|
Hallabrôte |
Stenröse beväxt med hallon. Större område = hallafälle |
Hank |
Vidja i gärdesgård |
Hanktimmer |
Klenare byggnadsvirke som skrädes av, så att en hank såsom
mått kan dragas från den ena till den andra ändan av stocken |
Harne |
Hälftenbruk. Jordägaren får hälften av skörden men betalar
gårdens skatter och övriga pålagor |
Herssi |
Sägs om någon som springer fram och tillbaka utan att veta
vad han vill |
|
|
Hie |
Dålig familj |
Hille sej |
"Dä hiller sej nog" |
Hornsugga |
Större borste (ex. rödfärgaredito) med skaft av ett bockhorn |
Hurring |
Örfil |
Hyvelkane |
Hyvelspån |
Hånnklääe |
Näsduk |
Hänna bôrte |
Där borta |
Hönsfogde |
Begagnades förr i stället för spjäll och bestod av en
brädlapp som var fästad på en stång. |
|
|
I |
|
Ille kommen |
Besvärad, "Ille kommen å gikta". Vara illa däran |
Illfänes |
Ett bundet djur kan vara oroligt, böla, sparka gröpper i
marken |
Illmari |
Bakslug |
Illpines |
Vara plågad av otillfredställda begär |
Illvulen |
Obekväm, olustig. "Sitta illvulet",
"Känna sej illvulet" |
|
|
J |
|
Jervuxen |
Snabbväxande, "ränner ôpp" |
Julpe |
Grop, urhålkning, fördjupning. "E julpe i väjen" |
Jäskit |
Jäktigt. "Ho har dä allt bra jäskit" |
Jätet |
Humör. "Då träffe du na allt i dä goe jätet".
Även lynne |
|
|
K |
|
Knalle |
Gårdfarihandlare. "Knalle lite vackert" = "ta
det lugnt" |
Knapert |
Ekonomiskt dåligt, knappt |
Komme å män |
Olyckshändelse med dödlig utgång. Ofta om drunkning |
Kote |
Remskiva |
Krumla |
Stelfrusen om fingrarna. "Ja va balhänt så ja
feck krumla" |
Krumsen |
Frusen, olustig |
Kynsel |
Knyte |
Kåller |
En hästsjukdom. Han visade vitögat, kunde skjuta vagnen
bakåt tills den stjälpte, tuggade fradga och kunde bli
genomsvett. Galenskap |
Kålsupare |
Negativt lika. "Di va like goe kålsupare" |
Kåt, Kåter (om häst) |
Överdrivet livlig häst, stallshumör |
Kône |
Skällsord |
K???? |
Liten klen märr |
|
|
L |
|
Lase |
Tredje magen på fåren, motsvarar mångfållan på nötkreatur |
Liekranker |
Värk i armar och rygg. Träningsvärk efter första dagen i
slåttern |
Liggare |
Undre stenen på en handkvarn. Övre kallas löpare |
Litog |
Järnhylsa som fäster lien vid skaftet med träkilar eller
skruv |
Loggôlv |
Rum på vardera sidan om logkistan där halm eller otröskad
säd förvaras |
Logkiste |
Mellersta rummet i logen med trägolv och sidobalkar |
Lus |
Kil eller plugg som snickare slår i en springa för att dölja
fusk |
Lustarme |
T.ex. "Dä va toner så fine som lustarme" |
Låcke |
Spindel. "Låcke hem kora" |
Lägg |
Lårben på nötkreatur |
|
|
M |
|
Malle |
Kärna i säden, "Dä ä redi malle i säa i år" |
Masbjörk |
Vresig björk, klotformiga utväxter på dito |
Mess |
"Barna mess" smågnabb mellan barn |
Mähäng |
Följeslagarinna |
Mölje |
Sopor, vedskullsavfall |
Môs |
Mossa |
|
|
N |
|
Nernäse |
Något som ej gick efter beräkning. Näpst, "Få nernäse" |
Nucke |
Åldre, ogift fruntimmer. Skällsord |
Nylöpe |
Återväxt |
Nåck |
Högsta delen på taket / tillräckligt, mycket "Dä va
bå nåck å mycke". "Hur nåck ä klåcka"? |
|
|
O |
|
Ohille |
Misslyckas, något gick illa |
Onväla |
Fulslag, värk med bulnad i något finger |
Orne ve |
Kvickna till. Bli vid liv igen. Vakna |
|
|
P |
|
Panke te |
Göra platt |
Pille säj |
Begiva sig iväg. Försvinna |
Pissmyra |
Stackmyra |
Pissmärr |
Ett sto som tar tömmen med svanssen och skvätter urin när
man lossar tömmen |
På linke håll |
På lagom avstånd |
Pötte |
Ett hus där man torkade säd |
|
|
R |
|
Rishag |
Gärdsel av fälda träd, användes där vanlig gärsgård ej
var möjlig att hägna, exempelvis över berg |
Robygge |
Leksaker |
Rubank |
Större hyvel |
Rumpedrag |
Svanskappa (på sele) |
Rämme |
Innanmäte i fisk |
Ränne |
Skullen över ladugård |
Ränne |
"Ho har börjt ränna ute ôm nättra |
Rävhie |
Rävlya |
|
|
S |
|
Silsup |
Dricka lite nymjölkad mjölk direkt ur hinken |
Skam |
Satan |
Skam te säjnes |
"Ho ä skam te säjnes skitaktig" |
Skifte hann |
Byta hand, byta tag |
Skrammelslåtter |
Tunnt, dåligt gräs så lien skramlade mot sten |
Skrälle |
Negativt om bunke, skålar o.d. Skällsord, kvinnligt |
Skäftstång |
Stång som förenar fram- och bakvagn |
Skäftträ |
Stång som förenar fram- och bakkälke |
Sköre eller tvete |
Hugga mitt av, motsats till klyva |
Slagdråp |
Klumpen på en slaga. Skaftet kallas Val |
Slinne |
Vinden eller rummet över logkistan i en loge |
Slyna |
Liten uppkäftig flicka i puberteten. Slynåldern. Även
Snärta |
Skvalte |
Mindre kvarn. Små vattenhjul som barn sätter i rännilar |
Snyte |
Hörn, utskjutande kant. "Snytet på sten denna" |
Spikler |
Ren och blank lera |
Såse |
Latoxe. "Han går å såser å dä bli inget
å" |
|
|
T |
|
Ta te |
Skarva, mindre överdrift. "Du tar då te" |
Tane |
Ett träblock att utspänna råa djurskinn. Mager kvinna |
Tjurgalen ko |
Brunstig, tidig. En sugga ryter. Sto är hingsti. Hynna löper.
Katta åmer säj. "Tôppen trôr hönsa" |
To |
Lin |
To å sta |
Började "Han to å sta å skene". Skene = springa,
galoppera |
Trynträ |
En alnslång stake med en fastsatt repögla vilken slaktarn
trädde in i käften på grisen och snodde till ett säkert tag.
För att hålla barnen borta skickades de till något ställe
långt borta för att låna rompdraget |
Träe |
Den åker som ligger i vila. "De jälet ligger i
träe" |
Trälit |
Besvärligt eller ledsamt, långtråkigt arbete |
Tvetosing |
Tvåkönad varelse eller av mindre tydligt kön |
|
|
U |
|
Unnerree |
Vagnen under en hökärra, dyngbotten eller flakvagn |
|
|
V |
|
Va häller som |
I allmänhet. "Dä ä skralt va höller som ä" |
Valhänt |
Stelfrusen om händerna. Illa skött ärende. Misskött |
Vargfitte |
Fällhugg |
Varnås |
Varnågonstans |
Varrs |
I sammansättningen Jaa varrs och Nää varrs |
Vännstra |
Grövre tarm hos nötkreatur |
|
|
Y |
|
Yxer |
Timmerbila, Skräyx, Hånnyx, Klyvyx, Tvetyx,
Kattskalle |
|
|
Å |
|
Ålle |
Ränna, utholkningsgrop, en slags långpanna av trä. Botten
gjordes av tunna ribbor med breda springor. Att torka frukt på |
Ånnsvecke |
Ett litet lufthål mitt emot stora öppningen på ankare och
kuttingar |
Ånnsyls |
Motsols |
|
|
Ä |
|
Älmete |
Mindre företagsam kvinna |
Ännvänne |
Vända t. ex. en timmerstock helt om |
Ärbetsigel |
Ihärdig, arbetsam person. "Han ligger i som en igel" |
Ögnenäste |
Ögonvrå, närmast näsan |
|
|