|
Spår efter gångna tiders byggnader Beteckningar A - E, se orienteringskartan. Torpet på Hjortkälla kallas i denna skrift "Åldermannens torp". Namnet är ett nutida, inarbetat "arbetsnamn" som en gång tillkommit för att skilja detta torp från vad som tidigare antagits vara ytterligare ett torp inom området, ett antagande som befunnits felaktigt och därför förkastats. På Hjortkälla kan i dag (år 2001) fortfarande ses husgrunderna efter torpstugan och ett antal uthus. I områdets norra del finns därutöver en stensättning med oklart ursprung, (D), se nedan.
A "Åldermannens torp"
Torpet på bilden byggdes 1841 då den gamla stugan befanns vara fallfärdig vid syn samma år. Det avmålades år 1900 av Carl Otto Andersson.
Enligt syneprotokoll från år 1820 bodde här Anders Nilsson med hustru Caisa född Månsdotter och då fanns följande byggnader:
Nödåret 1837 utfodrade torparen på Hjortkälla sin ko med ladugårdens halmtak och räddade därmed livet på kon över vintern. Av "Åldermannens torp" kan ses grunden, rester av torpstugans murstock, matkällaren och grundstenarna efter en ekonomibyggnad, (sammanbyggt fähus, loge och vagnsskjul) samt några fortfarande levande trädgårdsväxter. B "Smedjan" Stensättning c:a 5 x 5,6 m, belägen 75 m SSV om "Åldermannens torp". Eftersom rikligt med slagg hittats inom stensättningen är detta med stor sannolikhet grunden efter Hjortkällas smedja, troligen den smedja i vilken smeden Olof Esbjörnsson var verksam åren omkring 1676.
C Okänt ändamål C:a 100 m NO om "Åldermannens torp" finns rester av två nära varandra belägna grunder efter byggnader med okänd användning. Den norra av de båda grunderna är efter en byggnad med ytan c:a 5,4 x 5,8 m. Byggnaden var delvis "ingrävd" i en sluttning.
D Husgrund eller grav? I områdets norra del
finns en diffus, rektangulär stensättning c:a 4 x 5,5 m, gjord av människohänder. I stensättningens mitt ligger ett mindre stenröse.
Stensättningens ursprung är oklar, den kan vara en grav från den yngre
järnåldern eller resterna av en husgrund som delvis dolts under ett
sentida odlingsröse. Någon järnåldersbebyggelse i området eller i
dess närhet är ej känd hitintills. För att besvara frågan om
stensättningens ursprung fordras en arkeologisk undersökning.
E Bresäters stolplada Bresäters lada hörde till torpet Bresäter som låg strax söder om Hjortkälla. Det exakta läget kan ej återfinnas, förmodligen är det bortodlat. Ladan rasade en av de snörika vintrarna i början på 1940-talet.
E Bresäter stolplada |
