Gårdar - torp i Vist
 
Namn Läge Koordinater Från Till
Andersbo Intill Svartsäter
Andersbo är uppfört på Svartsäters ägor. Enligt Bjärka-Säby böckerna skulle torpet från början ha uppförts som någon form av förråds- och uthusbyggnad. Senare byggdes huset om till torparbostad. Torpet försågs dessutom med ett enrummigt fähus.
Åkerlyckorna som var mycket små, är fortfarande skönjbara i skogen bakom och söder om torpet.
Aspebråten NO Selgesätter
På 1720 års karta över Stavsäter är Aspebråten upptaget som ryttartorp till Stavsäter. Myran och Stavsborg har i detta skede inte blivit uppförda. Den här gamla stugan finns fortfarande kvar vid Aspebråten och kan mycket väl vara resterna av Stavsäters första ryttartorp. 1715 utgavs en kunglig förordning över hur indelningsverkets soldattorp skulle uppföras. Efter 1715 kan man se på olika platser i Vist hur de första soldattorpen övergavs och att soldaterna fick nya bostäder som motsvarade förordningens krav. På 1950- eller 60-talet förstördes stugan genom åsknedslag och brand.
Banketorp Vid vägen mellan Kringstorp och Skår 0 0 1600C
Gården Banketorp, bl.a. en gång gård under Sturefors, senare arrendegård under Bjärka-Säby, är belägen ca 1 km från Kringstorp vid vägen mot Skår.
Berglund Sydost Kringstorp 0 0
Torpet Berglund, förr under Kringstorp, är beläget ca 6 km sydöst Bjärka-Säby utefter vägen mot Åtvidaberg intill sockengränsen Vist - Grebo.
Borrtorp 1 km från Kringstorp 0 0 1695C
Torpet var soldattorp till 1:a Lifgrenadjärregementet, Kinds Compani och hade där Nr 27. Soldat anställdes 1683, men namnet Borrtorp nämnes ej förrän 1697. Dessförinnan har i kyrkoboken endast använts uttrycket ”soldaten vid Kringstorp”.
Brinken Jt Nära nuvarande Brinken 1815 1857
Jordtorpet Brinken under Markustorp, Vist s:n (ej att förväxla med soldattorpet därstädes), låg ca 4 km från Bjärka﷓Säby utefter vägen mot Åtvidaberg, nära nuvande bostället Brinken.
Brinken Rt Strax norr om Markustorp 1600 1909
Börsebo På Styvinge marker 1620
Börsebo omtalas i de tidiga skattelängderna på 1620-talet.
I kyrkans bänkindelning på 1650-talet hade Börsebo bänk 21 på kvinnosidan och 23 på manssidan.
I syneprotokoll från 1730-talet och framåt omtalas att Börsebo gör 2 dagsverken i veckan med egen kost förutom hjälpdagsverken.
Carlsberg 0 0 1825 0
1875 ändrades namnet till Strömshult.
Damin Strax väster om Stavsäter
Torpet Damin. Torpet genomgick en grundlig ombyggnad på 1920-talet då huset försågs med en vindsvåning. Även nya uthus tillkom. Numera är ladugård och loge rivna. Den sista torparen vid Damin var Karl Larsson. Larsson var en av de få som efter sin torpargärning vid Stavsäter flyttade utsocknes.
Danielstorp Vid Persbo 1489953 6463917 0 0
 
Dunderhult 3 km sydost Bjärka-Säby 0 0 Före 1782
Enligt N. Lindqvist, Bjärka-Säby ortnamn, härleds första delen av namnet från ordet dunder, den senare delen av ordet hult, liktydigt med lövskog. Torpet ligger i en liten kittel som bildas av låga berg, vilka vid rop ge ett synnerligen starkt eko, som enligt uppgift kan höras ända till Åtvidaberg. Namnet Dunnerhult syns första gången i kyrkoboken 1782. Till 1890 utfördes dagsverken för torpet. 
Ebbetorp
Ekelund Strax öster om Mörketorp 1810 1854
Torpet Ekelund under Markustorp i Vist socken var beläget väster om Kammarbo och strax öster om Mörketorp.
Namnet anses härleda från 4 stora ekar vilka stått mitt framför stugan, troligen var det sista resten av en äldre ekdunge.
Ekelund togs i bruk omkring 1810, var först en backstuga och upphöjdes senare till torp, förmodligen genom att viss uppodling av jord skett.
Eketorp (Stubbetorp) Ca 1 km från Kringstorp 0 0 1750
I Vist kyrkobok nämnes torpet första gången omkring 1750. Det bostadshus som nu (1986) finns vid Eketorp är uppfört under Nils Johanssons tid som brukare av torpet.
Eriksholm På Styvinge ägor
På platsen för det nuvande Eriksholm fanns till ca 1780 torpet Snickarbacken.
Areal 10 hektar. Manbyggnad av timmer uppförd 1914 av dåvarande arrendatorn på Styvinge och ägaren till Eriksholm, Edvard Joakim Odén.
Fagerhult 1 km öster Dalshult 1499860 6459205 1841 0
Torpet uppfört på Dalshults ägor av Zacharias Nilsson med tillstånd och bidrag från herrgården Sturefors. Namnet kommer från hans fosterhem i Ekeberga s:n i Jönköpings län. Torpet finns fortfarande (2002) kvar men av ekonomibyggnader finns bara grunder kvar.
Farsbo 1 km söder om Stavsäter
Om Farsbo gård har urkunderna nästan inget att berätta. Genom ortsnamnsregistret vid Uppsala Universitet har vi fått veta att 1413 ägdes Farsbo av en man vid namn Greghers i Fadersbothum.
Fiskvik Strax söder om Stavsäter
Fiskvik är ett av Stavsäters äldsta torp. På 1720 års karta anges Fiskvik som ett gammalt soldattorp och utgjorde gränspunkt på kartan mellan Farsbo och Stavsäter. Som soldattorp måste torpet ha mycket gamla anor eftersom torpet inte förekommer i 1682 års generalmönstringsrulla från indelningsverket.
Flådra 1491107  6464008 
Gården har fått sitt namn efter den omgivande terrängen "flat stenhäll". Det framgår även i dag, då den centrala bebyggelsen har varit uppförd på urberget. Enligt Ortsnamnsarkivet finns Flådra 1414 då Göte i Flaadhro omnämnes.
Flådra är en av de få gårdar som förekommer i reduktionshandlingarna. Den frågan fick sin slutgiltiga lösning, då Måns Ekegren friköpte gården från kronan 1647.
Fredriksdal 1 km nordväst Stavsäter 1491107 6464008 1806 1895?
Numera rivet torp som hört till Skogs Skattegård och som legat vid vägen mellan Lugnet och Sälgsäter.
Torpets namn härstammar troligen från en person vid namn Fredrik som varit inblandad i dess tidiga historia. Huset låg vid en dalsänka.
Någon bosättning före 1806 är inte känd. 1880 avflyttade den siste torparen och därefter beboddes Fredriksdal av människor med skiftande yrken.
Frimanshemmet 0 0 1792 0
Namnet har uppkommit efter den person vid namn Friman som bodde där och som till yrket var avdragare.
Första gången Avdragarhemmet nämns i husförhörslängden är för åren 1792 - 1794. Namnet ändrades därefter till Frimanshemmet. Förmodligen är det samma hus som senare kallas Bosbacken. (Bose är ett annat namn för avdragare). Efter 1830 finns inga uppgifter om Frimanshemmet i kyrkoböckerna.
Förstad Strax väster om Persbo 1489921 6463679 0 0
 
Grönlund Strax sydväst om Skogs by 0 0 1792 0
Torp under Skogs Södergård. Namnet Grönlund är synligt i kyrkboken första gången 1792. Torpet även kallat Skräddarehemmet.
Hagalund Strax söder om Skogs by 0 0 189?
Exakt år för bygget ej känt
Haganäs Vid Markustorp 1820 1840
Haganäs (även kallat Hagnäs) i Markustorp, Vist s:n, ligger på västra sidan om järnvägen Bjärka-Säby - Åtvidaberg och snett emot Markustorps järnvägsstation.

Haganäs nämns först i husförhörslängden för 1820-talet och då som backstuga. I längden för 1830-talet är den därstädes boende Gustaf Larsson kallad torpare. Kanske har en viss uppodling av mark skett, som medfört att backstugan kallas torp.
Hagen Strax nordväst om Skogs by 0 0 1805 0
Stuga på Skogs Skattegårds ägor. Första bosättningen härrör från 1805. Stugan kallades inlednigsvis Carlsbo efter Smeden Carl Persson, den förste som bodde i stugan. Från 1852 är Hagen klassat som torp.
Hagstugan Strax nordväst om Skogs by 0 0 1792 0
Hagstugan nämns första gången i husförhörsboken 1792 som backstuga på Skogs Skattegårds ägor. Stugan är under den tid som dess historia är känd för det mesta bebodd av änkor och ensamstående kvinnor
Hjortkälla På Styvinge ägor 16?? 1919
Hjortkällan fanns vid tiden för de första skattelängderna på 1620-talet. Vid 1650 års kyrkobänksindelning tilldelades Hjortkällan bänk 23 på manfolkssidan och bänk 21 på kvinnosidan. Troligen uppfördes en ny stugubyggnad på senare delen av 1700-talet. Enligt mantalslängd i slutet av 1780-talet är då den gamla stugan bebodd av inhyses folk och dåvarande torparen bodde i det nya huset.
Håkantorp
Torpet Håkantorp tillhör de yngre torpen på Stavsäter. Torpet finns inte med på 1720 års karta. Den sista torparen vid Håkanstorp upphörde med sin torpargärning på 1910-talet. Efter honom stod torpet öde, och ett allmänt förfall av stugan började. På 1930-talet uppläts torpet som sommarbostad, och en blygsam renovering gjordes. På senare år har Robert Ekman gjort en fullständig renovering och rekonstruktion av husen.
Håkantorp utgör därför idag, ur kultursynpunkt, det värdefullaste byggnadsminnet bland alla torpen.
Hässelkulla 1,5 km söder om Stavsäter
Hässelkulla är liksom angränsande torp avstyckat från Farsbo under 1700-talet. Den sista torparen på Hässelkulla blev Olle Roos. Därefter införlivades torpet med Kalvsveden. Torpet är numera upplåtet som sommarbostad.
Kalvsveden 1,5 km söder om Stavsäter
Torpet Kalvsveden. Kalvsveden är liksom närliggande torp avstyckat från Farsbo. Avstyckningen skedde vid sekelskiftet 1700.
Kammarbo Vid Mörkens östra ände 1499169 6457198 1810 1878
Backstugan Kammarbo under Markustorp i Vist s:n var belägen i sydligast hörnet av Markustorps ägor nära Mörketorpsgränsen. Namnet var föranlett av att stugan, en låg kroppåsstuga, endast innehöll en liten kammare. Kammarbo omnämnes första gången i Vist husförhörslängd för år 1809 - 1819 där följande står att läsa: "Där Hans Persson bor kallas Kammarbo".
Korsbäcken Vid vägen mellan Gasarp och Brinken 1711 1875
Torpet Korsbäcken under Markustorp, Vist s:n, var beläget ca 4 km från Bjärka﷓Säby utefter vägen mot Åtvidaberg, förmodligen mellan Brinken och Markustorp. Namnet var "föranledt av att torpet legat just där landsvägen korsar en liten bäck, som rinner i nordöstlig riktning". Korsbäcken är nämnt i kyrkobok första gången 1712. I mantalslängden för år 1748 är torpet antecknat som dagsverkstorp.
Kranstorpet Strax söder om Skogs by 0 0 1830 0
Torpet uppfördes som soldattorp för Skattegårdens och Norrgårdens grenadjärer. Som sådant tjänstgjorde det från början av 1830-talet till 1872, då Paradis övertog denna funktion. Från 1872 var Kranstorpet ett dagsverkstorp till Södergården.
Kringstorp 5 km sydost Bjärka-Säby 0 0
 
Kringstorp1 1/4 0 0
 
Kringstorp2 1/4 0 0
 
Kringstorp3 1/2 0 0
 
Kvarnstugan

Källsäter 2 km väster om Stavsäter 1490225 6463231 0 0
 
Källtorpet Mörketorp 1800
Källtorpet var först en backstuga som senare blev torp, förmodligen genom att viss uppodling av jord skett. Första gången invånare från Källtorpet syns på husförhör är 1818. Torpet nämns ej efter 1873.
Kämpestugan 0 0 1820? 1860?
Kämpestugan låg på Rusthållets ägor. Enligt Bjärka-Säby ortsnamn av Natan Lindqvist är Kämpestugan nämnd första gången 1820. Stugan fick sitt namn efter ryttaren Gustaf Kämpe, som avgick från sin tjänst 1808. Det är mycket möjligt att stugan hade varit hans bostad alltsedan hans avsked från tjänsten. Kämpestugan var också dagsverkstorp i ungefär 20 år.
Lilla Tjugmålen 1651
Lilla Tjugmålen var beläget c:a 200 m NO om de båda Tjugmålstorpen 1 och 2. Lilla Tjugmålen tillhörde tidigare Grebo socken, från 1 januari 1888 tillhör torpstället Vist socken på grund av ändrad sträckning av sockengränsen. Lilla Tjugmålen finns omnämnt i arkivhandlingar från 1651, torpet torde dock ha anlagts långt tidigare. 
Lilla Tolemålen C:a 1 km från Banketorp jvst 0 0 1810 1878 efter
Löfhagen Mellan Rosendal och Tolemålen 1500292 6456214 1841C 1879C
Torpet Löfhagen under Kringstorp var beläget mellan Rosendahl och Tolemålen till höger inne i skogen utefter vägen mellan förutvarande Banketorps järnvägsstation och Tolemålen.
Torpet anlades under greve Salzas tid i början av 1840-talet av en Carl Magnus Palmqvist som svedjade och odlade här. 
Löten Sydost Bjärka-Säby 1800
Torpet Löten under Torpa var beläget c:a 500 meter väster om Lugnet. I husförhörslängder för Vist socken omnämnes torpet först år 1800, det torde dock ha anlagts långt tidigare.  
Lövudden

Mossen/Lilla Brommetorp Intill St Brommetorp 1780 1838
Torpet var beläget på Markustorps ägor vid Mosslyckan, strax öster om Markustorp. Första gången Lilla Brommetorp omnämnes i kyrkoboken är 1780. En period senare kallas torpet för Mossen, därefter återigen för Lilla Brommetorp.
Murtorpet På Styvinge ägor 1678
Enligt kyrkoboken finns år 1678 en Harald Murmästare på Styvinge ägor, förmodligen är det denne man som givet namn till torpet.
I mantalslängden omtalas torpet först på 1690-talet.
Torpet gjorde på 1730-talet två dagsverken i veckan.
Myran

Nybygget 1 km SV Åndebäck 0 0
Nybygget finns fortfarande (2002) kvar och används som fritidshus.
Nysäter Mellan Tjugmålen och Häradsveden 1832
Nysäter var beläget ungefär mitt emellan Tjugmålen och Häradssveden, c:a 300-400 m i nordostlig riktning från vägen mellan dessa båda ställen. 
Nysätter Alldeles söder Skogs by 0 0 1878
Bostadshus på Södergårdens ägor. Huset togs i bruk 1878. Nysätter byggdes om 1925.
Nytorp På Styvinge ägor 1781 1920C
I syneprotokoll för år 1781 omtalas att ett nytt torp upptagits på skogen och det nya torpet kallades Kotullen.
Torpet kallades alltså Kotullen från början men bytte sedan namn.
Persbo

Pirum

Rosendal Sydost Mörkens östra ände 1499416 6457063 0 0
 
Röksbro På platsen för nuv. Sjöberga 1795
Torpet Röksbro under Hedingstorp i Grebo socken var beläget på den plats där nuvarande Sjöberga är uppbyggt. Belägg för detta finnes i Natan Lindqvist Bjärka-Säby ortsnamn: "Sjöberga, förr torp, nu arrendegård på Hedingstorp, på platsen för det gamla torpet Röken eller Röksbro". 
Sand

Sjöberget Östra sidan av Juten 0 0 1722
Torpet Sjöberget (kallades även Sjöberga) under Markustorp är beläget på den östra sidan om sjön Jutens norra ände.
Bostället är nämnt första gången när en Erik Olofsson föds i december 1722. 
Snarbygget Under Skog 0 0 1785 0
Snarbygget var ett nu rivet torp under Skog. Första gången torpet nämns i kyrkoboken är 1785. Torpet finns på den karta som upprättades vid storskiftet 1783. Det forna torpet är 1810 upptaget som en av socknens befintliga backstugor.
Snickarbacken På Styvinge ägor 1690 1780C
Snickarbacken låg på samma plats som nuvarande Eriksholm.
Snickarbacken var ett numera försvunnet torp under Styvinge, beläget i Filbacken.
På 1670-talet omtalas i kyrkoboken en Nils Snickare som var bosatt i Seltorpabacken. Det kan vara denne Nils som givit torpet dess namn.
I mantalslängden omtalas torpet först 1692.
Snörom

Stavsborg

Stavsäter

Stensäter Sydost Bjäka-Säby 1775
Torpet Stensäter var beläget c:a 600 m nordost om gamla Stora Tjugmålen. Det tillhörde tidigare Grebo socken, när en ändrad sträckning av sockengränsen ägde rum 1887-1888 kom Stensäter att tillhöra Vist socken. 
Stensätter På Styvinge ägor
Strömshult Under Skog 0 0 1873 0
På Rusthållets ägor (Gustaf Jonsson). År 1873 har Strömshult troligen ersatt det gamla Carlsberg.
Sveden Jutens östra sida 1794 1937
Sveden under Markustorp ligger på den östra sidan av sjön Jutens norra ände.
Namnet tyder på brännande och uppröjning av mark i skogen.
Vid storskiftet 1783 nämns ett torp som ligger vid sjön men inte är uppodlat. Med säkerhet är det Sveden som åsyftas.
Söderhult

Sörängen 1 km söder om Stavsäter 1492148 6462412 0 0
Tjugmålen (nya) 1879 0
 
Tjugmålen:1 1790
Tjugmålen var beläget c:a 400 m norr om nuvarande Tjugmålen. Det bestod av tre torpställen. Två av dessa, här kallade 22:1 och 22:2, låg alldeles intill varandra och hade gemensam gårdstomt. Dessa två ställen benämnes från 1850-talet Stora Tjugmålen. Det tredje torpstället låg c:a 200 m ytterligare åt nordost med benämning Lilla Tjugmålen. 
Tjugmålen:2 1795 1882
Se Tjugmålen:1
Tolemålen Vid vägen Kringstorp-Skår 0 0
Arrendegården Tolemålen (en tid kallad Stora Tolemålen), var förr torp under Kringstorp, sedermera arrendegård direkt under Bjärka-Säby.
Västerås

Västra Sjöändan Vid norra änden av sjön Juten 1710 1851
Torpet Västra Sjöändan under Markustorp, Vist s:n, var beläget vid norra änden och västra sidan av sjön Juten.
Ängstugan Utmed vägen strax norr om Skogs by 0 0 1868 0
Ängstugan, stuga på Skogs Skattegård utmed vägen vid gamla Byängen.
Örebro Stavsäter 1491318 6464302 0 0
 
Östra Sjöändan Vid norra änden av Juten 1500421 6458983 1712 0
Torpet Östra Sjöändan under Markustorp, Vist s:n, var beläget vid norra änden och östra sidan om sjön Juten.