Kulturarvsdagen 2010-09-12

En guidad vandring efter den gamla vägen från Sturefors slott till Sundsbro.

 

 

Kulturarvsdagen 2010 ägde rum söndagen den 12 september i hela Sverige. Dagen bytte i år namn från Kulturhusens dag till Kulturarvsdagen. Avsikten med Kulturarvsdagen, som arrangeras av Riksantikvarieämbetet är att visar kulturmiljöer, kulturlandskap och kulturhistoriskt intressanta byggnader och anläggningar och berättar historierna kring dessa.

Temat i år var "Kulturens vägar". Whbf deltog i evenemanget med en guidad vandring efter den gamla vägen från Sturefors slott till Sundsbro.

Det var regn i luften när vi samlades vid Sturefors magasin, 24 personer, vilket med tanke på vädret var oväntat många.
Redan vid vår samlingsplats, Sturefors magasin, uppfört 1809, var vi inne i det 1976 byggnadsminnesförklarade området. Vi började vår vandring genom att från magasinet följa allén österut mot Sturefors slott. Efter bara några meter passerade vi en avtagsväg mot Grebo, som var allmän väg till 1962, en väg som märkligt nog passerade rakt igenom inspektorsbostaden genom ett valv.


Ingmar hade utverkat tillåtelse för oss att gå den för allmänheten normalt icke tillåtna vägen mellan slottet och Ärlången. Vi passerade slottets imponerande fasad mot sjösidan. Här var vi verkligen på historisk mark. I källaren till den norra slottsflygeln från 1500-talet satt en gång Edvin Karlsson, nattvakt på Sturefors, när han skrev underlaget till Minnen från Vist.

 


Nordost om slottet finns en stor damm, på kartan från 1775 betecknad en fiskdamm med vattenränna till sjön. Norr om dammen låg det f.d. stallet, nu panncentral och garage. Väster om vägen låg orangeriet och trädgårdsmästarebostaden. Vi tänkte på den praktiska och ekonomiska Christina Törnflycht, död 1752, som med tanke på uppvärmningskostnaderna för orangeriet skänkte samtliga växter däri till Lunds universitet.

 


Den väg vi hitintills följt, från magasinet och till slottet, var slottets ursprungliga infartsväg, som via Kindbovägen ledde "ut i världen". När vi rundat slottet kom vi in på en väg som tillkommit under perioden 1705 - 1775. Efter denna väg, som inklusive kroken mellan slottet och Ärlången var allmän väg fram till 1930, kunde man via en bro över Stångån vid Sundsbro bl.a. komma till Landeryd och till de till godset hörande ägorna i nordost.
När vi passerat en stor, relativt nybyggd ridhusbyggnad och ett bostadshus från 1600-talets slut, hitflyttat från Sörby Nygrannegård i slutet av 1960-talet, kom vi in i Sturefors naturreservat. Vi imponerades av grovleken på många av de ekar vi såg efter vägen. Här intog vi vårt eftermiddagskaffe.
Invid vägen låg en pumpstation, med vars hjälp vattennivån i ett invallat område hålls på en lämplig nivå. Sören i Hagen berättade om invallningen, hans far hade en gång i tiden handgrävt utfallsdiket och Sören hade skött pumpstationen till sin pensionering. Pumpen, tillverkad år 1929 i Kisa och som fortfarande fungerar, har lager av pockenholts.
Vi följde vägen till Sundsbro, där vi kom ut på den 1929-1930 byggda, nu asfaltbelagda vägen Vist - Landeryd. Från den nuvarande bron såg vi i norr brofästen till den svängbro som byggdes vid anläggandet av Kinda kanal, en bro som i sin tur ersatte 1700-talsbron från tiden när vägen byggdes.
Från Sundsbro gick vi den asfalterade vägen från 1930 tillbaka till Sturefors magasin. Vägen var ren, till skillnad från den "geggiga" och med högt, vått gräs bevuxna 1700-talsvägen vi gått mellan slottet och Sundsbro, men den historiens susning vi känt efter "den gamla vägen" saknades här helt.

 

Se även "Östra promenaden".